Firar min minsting idag på hennes 12 års dag och förundras över tiden...

Minns det som igår, graviditeten, jag är himlans bra gjord men jag är nog inte gjord för att vara gravid hahaa... Jag hoppas gärna över den och tar bäbis direkt istället!! När jag var i 4:de månaden fick jag njursten, ja jo en sån kan ju alla få och för det mesta åker den ju ut också, men inte min inte, den satt fast i urinledaren på höger sida, där låg bäbis som en stoppkloss *L*

Så efter 5 dagar på sjukan beslöt dom sej för att sätta en kateter direkt in i njuren, för den behövdes ju tömmas liksom.... Det var bara med ett käckt skutt hoppa ( läs gråtandes & kravlandes) upp på operationsbordet, fick ligga på mage, inte sååå skönt, och jag var ju havande och för att eventuella komplikationer med bäbis skulle upptäckas i tid kunde dom inte bedöva mej. Japp det gjorde ont, dom skar upp ett hål i höger sida, förde in en slang i njuren och fäste den med någonting som såg ut som ett ankare av ståltråd. Den absolut värsta smärta jag nånsin upplevt, när dom var klara fick jag nåt lugnande minns jag, för att jag skulle sluta skaka av smärta tror jag, eller så ville dom bara vara lite snälla, jag somnade då iallafall....

Vaknade lååångt senare, av det fortfarande gjorde ont, och sen gjorde det ont resten av graviditeten, slangen inne i njuren gjorde ont, själva njurstenen gjorde också ont. Jag åt maxdos av smärtstillande, fick även kronisk urinvägsinfektion så det var antibiotika för det, såret blev infekterat, fick käka pencillin för det.

Sjukskriven med 2 små barn hemma var livet rätt tufft, för oss alla, hade hembesök av sköterska som lade om såret varje dag, smärtan gjorde att jag knappt kunde stå upp, lagade mat & diskade sittandes på en stol med hjul på. Med jämna mellanrum, typ en gång i veckan stod jag inte ut längre, fick då åka in till sjukan, blev inlags några dagar för smärtlindring.... Kunde deras matsedel utantill, jag hade egen hylla i kylen därinne med vatten och dyligt, jag lärde känna alla sköterskor där inne *L*

Och jag kände mej inte gravid, jag var med sten, så jag sa att blev det en kille skulle han heta Sten *S* Min sjuka humor kan då ingenting ta dö på hehee...

Den var beräknad i slutet av januari, men jag var så dålig och tappade gnistan allt mer så jag skulle sättas igång bara det blev nytt år.

Så första januari klockan 8 på morgonen kom jag in, den andra januari kom det lilla pyret ut, en liten tjej, igen *S* Allt gick toppenbra, är ju ingen konst att föda barn tycker jag, är det där att vara gravid som är jobbigt!!!

Det blev en söt liten Lina, 49 cm lång och vägde 3400.

Och idag 12 år senare är hon lite större och bedårande söt.

Grattis älskade unge   //Mamma